Så här ser ställningen i VM-tipset ut efter 26 av 48 matcher.

Allas tips är nu infogade i en PDF där ni kan följa alla dina och restens resultat. En uppdaterad totalställning kommer komma upp inom kort där allas poäng redovisas.På länken nedan hittar ni dokumentet med sammanställningen.

Har vi missat något så hör av dig så att vi kan dubbelkolla. 

 Klicka HÄR för att komma till tipset!

Lycka till! 

Jag heter Felipe Vasquez och är målvaktstränare i Älta IF. Det här är min korta version om hur jag blev målvakt och sedermera målvaktstränare. Jag hoppas några av er ska tycka om den. 

Jag var tio år första gången jag ställde mig mellan stolparna. En ljummen septemberkväll på gruset på Tätorps bollplan i Skarpnäck. Jag hade då spelat fotboll i tre år i Spårvägens FF. En del skulle hävda att det stod skrivet i stjärnorna att just jag skulle bli målvakt. Pappa var ju målvakt i sin ungdom och farfar vaktade målet på proffesionell nivå i Chile. Trots det hade målvaktsrollen aldrig intresserat mig så mycket. 

Så den sensommarkvällen 1995 kändes det mest som en slump att just jag skulle stå i mål. Vår ordinarie målvakt var sjuk och när ingen annan ville så ställde jag upp. Det visade sig att jag hade någorlunda talang för det och jag minns att jag tyckte det var extremt roligt! Så det blev några år till i mål - ungefär 22 år till faktiskt.

Många säger att målvakter har den mest utsatta positionen av alla på en fotbollsplan, men också den viktigaste. Och det är svårt att inte hålla med om båda de påståendena. Som målvakt kan ett litet misstag kosta laget segern. Vi måste leverera varje sekund och varje minut av en match. När en utespelare gör ett misstag så är det oftast en lagkamrat i närheten som kan hjälpa till att rädda upp situationen - i många fall är det vi målvakter.
Tyvärr har inte vi målvakter den lyxen. Vi är den sisista utposten - the last hope. Vi har ingen bakom oss som hjälper oss när det behövs som mest.

Men sen finns det också en annan roll som vi målvakter ofta får bära - hjälterollen. Finns det någon bättre känsla än att få göra en riktigt vass räddning i den 90:e minuten när ens lag leder med 1-0? Troligtvis inte.

Man brukar säga att vi människor gör en del viktiga val i livet. Val av umgänge, utbildning och arbete osv. Ett av mina viktigaste val var när jag valde att komma till Älta IF sommaren 2005. Jag hade tidigare det året bestämt mig för att sluta med fotbollen. Men så en förmiddag på våren ringde telefonen och det var Kenth, min första tränare i Spårvägen. Han var assisterande tränare i Älta och frågade om jag ville komma ner och träna med dem eftersom deras målvakt Jonathan  var skadad och skulle bli borta ett tag. Efter lite velande tackade jag tillslut ja till erbjudandet och åkte för att träna med laget. Jag blev mottagen på ett jättebra sätt och trivdes fantastiskt bra.

Det som egentligen skulle bli en kortare sejour i Älta blev ganska många år till. Med undantag för två säsonger har jag varit i föreningen sedan dess.

Hur kommer det sig att jag blev målvaktstränare? Hösten 2014 fick jag frågan av Mia Moisander och Ami Thunqvist om jag ville träna några av föreningens yngre målvakter. Att bli tränare var något som jag aldrig ens tänkt tanken på att göra. Men det lät spännande och jag har alltid tyckt om att jobba med barn och ungdomar. Så under ett år kombinerade jag mitt eget fotbollsspelande med att träna de yngre målvakterna i Älta. Jag tyckte det funkade bra och jag gillade upplägget. Jag fick dessutom gå några målvaktstränarutbildningar som var roliga där jag lärde mig mycket om ledarskap och vad som är viktigt när man tränar barn. Det var oerhört värdefullt för mig och något jag bär med dig varje dag jag tränar barnen på Älta IP.

Sen kommer vi till det här med val igen. I november 2015 fick jag göra ett annat viktigt val i livet. Jag fick frågan om jag ville bli målvaktstränare för herr och damlaget och samtidigt fortsätta träna barn och ungdomarna. Det innebar att jag var tvungen att sluta som målvakt i herrlaget. Min första tanke var nej, jag ville inte sluta spela själv. Jag älskade att stå i mål. Efter några dagars funderande så tackade jag ja. Det här var en möjlighet jag kanske inte skulle få igen. Idag är jag supernöjd med det beslutet.

Det tog ett tag att komma in i ledarrollen, jag saknade att stå i mål. Jag fick dock spela några gånger på träningar när det behövdes och säsongen 2016 fick jag till och med spela tre matcher med a-laget. Ni är nyfikna på hur det gick? Såklart ni är. 1-0, 1-0 och 0-0. Så det gick ganska bra.

Men ju mer tiden gick desto mindre saknade jag att spela. Det var oerhört roligt att få träna och utveckla våra målvakter, framförallt de yngre. Att på nära håll få se deras utveckling är fantastiskt kul. Älta har många duktiga yngre målvakter som dessutom är ambitiösa, både killar och tjejer. Vi håller på att bygga en fin målvaktstradition i Älta där alla målvakter som småningom blir seniorer ska ha en gedigen målvaktsutbildning och vara redo att fortsätta sin utveckling på seniornivå.

På damsidan har vi varit lite mer lyckosamma på senare år. Cajsa Andersson är en Ältafostrad målvakt som 2015 flyttade till Linköpings där hon hade en fantastisk tid med två SM-Guld på två år. Den här säsongen spelar hon i Piteå, som i skrivande stund leder Damallsvenskan med fyra raka segrar. Petra Kümin är en annan målvakt som utvecklats i Älta. Hon kom till föreningen som 16-åring 2014 och under de tre säsongerna hon var i klubben utvecklades hon nåt enormt. Från att vara en talangfull junior tog hon steget till att bli förste målvakt i Elitettan. Idag spelar hon i Djurgården.

I dagens Älta har vi en annan duktig målvakt Jen Pelley. Jen kom till laget inför förra säsongen och imponerade stort. Hon blev av spelarna själva utsedd till årets MVP (mest värdefulla spelare) och den fina säsongen ledde till intresse från några allsvenska klubbar.

Och underifrån har vi flera duktiga tjejer som vill fortsätta sin utveckling och nån dag spela i damlaget och så småningom även i Damallsvenskan. Även på killsidan finns det många talangfulla målvakter som drömmer om att en dag få gå vägen via vårt herrlag och ut i de stora ligorna. 

I Älta är det viktigt att målvakterna blir sedda och att de känner sig prioriterade. Därför erbjuder vi målvaktsträning för alla målvakter ner till våra 07:or. I den åldern är det fortfarande många som vill prova på att vara målvakt så alla som vill får komma på målvaktsträningarna.

Det är inte många föreningar som kan erbjuda målvaktsträning för alla sina lag ner till 07:or. Det är nåt vi är stolta över och vi kommer fortsätta jobba hårt för att våra målvakter får en så bra utbildning som möjligt.

Tack för att ni tog er tid att läsa.

Har ni frågor eller funderingar så är ni välkomna att kontakta mig.

felipe.vasquez@altaif.se